Tips

Här finner du studietips mm.

Hjälp andra, hjälp dig själv. Bidra gärna genom att skicka din text, tips osv. till elevsolidaritet@hotmail.se eller genom att kommentera artiklarna.

Studietips/tips:

  • När man studerar är det viktigt att man har en plan. Gör en lista över vad du ska ha gjort, typ läsa genom ett halvt kapitel . Det är också bra att ge sig själv belöningar efter du uppnått ditt mål och att ta raster, t.ex. att du fikar eller kollar på ett avsnitt av den där serien du gillar.
  • Studera någonstans där du känner dig trygg, som till exempel i ditt hem eller hos en kompis.
  • Många skolböcker har sammanfattningar i slutet av varje kapitel eller som kortare sammanfattningar lite överallt i kapitlet. Läs dessa istället för all text om du stresspluggar eller inte orkar läsa allt.
  • Ha något att dricka bredvid dig när du pluggar t.ex. kaffe som kan pigga upp dig så du inte tappar bort dig i all text och somnar.
  • Akta dig för distraheras, datorn stör mig hela tiden så jag försöker stänga av fanskapet eller om jag absolut behöver lyssna på musik så sätter jag på datorn och rätt musik och sedan går jag bara in i ett annat rum.
  • När du börjar med nytt material t.ex. ett nytt kapitel, tänk så först och främst på att bör fördjupa och förstärka det du har kunskap om. När du känner att du är säker på det, kan du ta itu med sådant som visade sig vara helt nytt för dig.Det är en prioriteringssak. Ju tidigare du börja repetera desto mer tid kan du få till att täppa luckor.

———————————————————————————————————————————-
”Ifall du läser och läser men inte kommer ihåg eller förstår det så är det inte för att du är korkad, utan det är för att du inte omformulerar informationen för dig själv. Utan egen tanke kommer du inte att komma ihåg någonting. Hjärnan minns med hjälp av association, och den får du när du funderar kring det du läser.
Sist ett övergripande tips för allt du någonsin ska lära dig: Börja med att förstå helheten och gå först därefter in på detaljer. Om du läser exempelvis kemi måste du först förstå vad en atom är innan du kan förstå reaktionsformler. Utan överblick blir allting fragmenterat, utan sammanhang. Du kan försöka hur mycket som helst att relatera all information till varandra, men det kommer att vara som att lägga pussel utan en bild som du ska efterlikna. Skaffa dig alltid överblick innan Om du vet vad pusslet ska föreställa är det mycket enklare att lägga”.  Post på Pluggakuten.se av Matis Ekstrand

———————————————————————————————————————————-

”Mitt bästa studietips är. Tänk mindre ”du”. Gör det tillsammans, träffas i grupp gärna på nån mer allmän plats, bibbla eller fik (av nån anledning brukar man bli mer effektiv/kreativ) gör hemuppgifter och egna arbeten ihop. Det är roligare, man kan göra annat trevligt i ”luckorna”. I det sociala livet, till skillnad från matten är 1+2 inte 3 utan något mera. Solidaritet betyder att vara flera! Man fyller det det andra inte riktigt förstår, snacket bubblar vidare. Nya tankar dyker upp. Sånt som inte kanske har med skolan att göra, utan kanske är ännu viktigare. Läs mellan raderna.

Vi gjorde ett projektarbete om narkotikapolitik och behandling i Norrköpings kommun. Arbetet blev i stort sett skit, men vi gjorde massa saker där jag lärde mig en hel del, intervjua en tjänsteman, prata med föräldrar till missbrukare, gå på utställning mm för att inte tala om allt skoj vi hade. Jag fick en djupare förståelse för samhället, blev mer ödmjuk för hur polis, straff, behandling, kontroll mm stöter bort o faktiskt förstör många som redan har det galet svårt från födsel o framåt, inte bara ”det är dumt att knarka, skyll dig själv”.

På lektionerna: var jobbiga, ställ kritiska frågor, fråga klasskamrater ”vad tycker ni?” Jämför deras SåHärÄrDet-monolog med eran verklighet. Är det så? Känner ni er delaktiga i demokratin, vad har jag att säga till om? Vad bestämmer jag, på riktigt? Ta plats. De lektionerna när hela klassrummet diskuterar är oftast roligast! Då blir lärarn också ofta mer engagerad och slutar muttra trött och kanske lär ut på ett vettigt sätt. Eller så har ni gått honom/henne på nerverna, winwin” /Jonte

———————————————————————————————————————————-

För hjälp vid labbskrivande:

Mall för hur man ska utföra en laborationsrapport

———————————————————————————————————————————-

Ta kontroll över din tid i skolan

Vi är alla som har gått i skolan smärtsamt medvetna om denna jävla dötid.

Det är inte stor tid av den tid vi är i skolan som vi faktiskt använder till skolarbete. Detta beror oftast på att man väntar på hjälp, inte har något att göra eller bara inte orkar göra den, oftast värdelösa, uppgift man har blivit given.

Detta är ett konstant ”problem” som diskuteras, oftast framhålls elever som lata och ”flummiga”. Nej, det stämmer inte. Oftast är vi bara trötta på all den skit vi måste göra som inte intresserar oss.

Alltså, det finns stora möjligheter att bättre nyttja sin tid i skolan. Personligen har jag turen att ha fått en macbook pro utav skolan, alla på skolan har fått en. Denna har redan efter en termin hjälpt mig igenom mycket dötid, istället för att ägna mig åt massa stenciler och jätte lätta uppgifter som min engelskalärare slänger över oss så fort vi får lite tid över surfar jag bara lugnt runt på nätet och läser om vad än som intresserar mig. Okej, det blir rätt mycket flashspel, existanz och sånt men det är ändå bättre än vad min engelskalärare vill att jag ska göra. All form av underhållning framför värdelösa arbeten är bra.

Men även om man inte har en sån tur att ha en dator med sig varje lektion kan man ta med sig exempelvis en bok eller någon läxa att göra till den där lektionen man vet att man ändå inte gör något värdefullt på. Försök alltid att nyttja den lediga tiden i skolan till sånt du vill/behöver göra. Oftast kanske man bara vill snacka med kompisarna och det är oftast det elever gör när dom får skit att göra.

Lärarana är naturligtvis över en som en hök och kallar en lat och hotar med dåliga betyg om dom vet att man inte ägnar sig åt deras strunt. Det tror jag vi alla har upplevt. Men oftast är det inte nån fara, gör det du vill och känner för. Sålänge du inte struntar i viktiga genomgånger och sånt och får IG. Men jag tror man vet själv vad man kan skita i och vad man borde göra får att klara sig.

———————————————————————————————————————————-

”Bra inställning! Hoppas ni aldrig ger vika för eventuell stress och ångest över skoltvånget. Själv har jag gått ut gymnasiet med godkänd gymnasieutbildning och gjorde det med 2250 poäng av 2500. Jag ville göra så lite som möjligt i protest mot systemet och efter jag förstod att man kan hoppa över 250 poäng och ändå få en godkänd utbildning valde jag så fort som möjligt ut ämnen som jag kunde hoppa över. Se till att inte gå till lektionerna i dom ämnena sen också och gör nåt vettigt med tiden. Vill man läsa på universitet som jag gör nu så kan man skriva högskoleprovet eller komplettera ett specifikt ämne om man valde ut fel ämnen som man inte ville skriva godkänt resultat i.

Sök här på 2250 så ser ni att man inte behöver ha godkänt i alla ämnen.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/2.1670/2.2728/2.2793/gymnasieskolan-1.123457

Lycka till! ”

”Tips till lektionstid –
intro: kursplanen är upplagd utan intresse av att eleven ska ha förmåga att kontrollera sanningen själv och man har uteslutit från kursplanen sådant man egentligen kunnat kontrollera och detta är en del av uppfostringsteknikerna som används för att fördumma eleverna. Lärarna är ofta okritiskt inställda till sådant de lärt sig på universiteten och detta är ett problem tillsammans med läroplanerna vilket resulterar i att eleverna inte får tränas i resonerande och kritiskt tänkande. När det dyker upp ny kunskap som inte presenterats med någon evidens eller som inte följer av tidigare kunskap som man fått lära sig så kan man göra följande:

Fråga läraren ”Hur vet du det?”. På kemi- och fysiklektionerna, är frågorna t ex ”Hur ska jag kunna veta att atomerna egentligen existerar?”, ”Hur ska jag veta att formeln för rörelseenergi stämmer?”, ”Hur ska jag kunna kontrollera molvärdet”, ”vilka bevis finns för detta och detta och detta… osv”. Sen kan man ställa frågor som ”Är det inte ett av kärnvärdena i vetenskapen att man redovisar evidensen och sin argumentation just för att alla ska ha möjlighet att kontrollera om det som påstås är sant?”, och varför ska vi inte göra det här på gymnasiet? Detta kan få både lärare och klasskamraterna att tänka efter. Om alla tycker att detta är relevant så finns en liten möjlighet att lektionerna anpassas till en kritisk inställning som gör ämnen mycket mer intressant, åtminstone de naturvetenskapliga.

Att själv ha en plan över vad man ska göra med det man lär sig när man går på gymnasiet innan man läst färdigt gör också att det känns mycket mer meningsfullt under tiden man läser.”

”Ett annat tips kan vara att gå ihop i klassen och säga att ni vill ha en lektion där läraren går igenom på vilket sätt ni som elever kan ha användning för kunskaperna. Markera att det Inte bara är intressant med svar som ”förberedelse för högre studier”, ”står i kursplanen” etc. utan säg att ni vill att han går igenom konkret hur t ex olika formler kan vara användbara inom intressanta tekniska tillämpningar.

Om det gäller svenska-ämnet eller so-ämnen så är det i min erfarenhet dock fruktlöst att ställa frågan ”Vad är tanken med att vi ska lära oss detta?” om man vill ha något annat svar än typ ”för att ni ska bli allmänbildade”. Men om man gör det och får det svaret så kan man fråga läraren ”på vilket sätt är det legitimt att tvinga alla egendomslösa att memorera författarna x, y, z och deras verk för att ha möjlighet att söka jobb i framtiden?”. Alltid kul med lärarnas kreativa svar på sådana frågor.”

/ Eros

———————————————————————————————————————————-

Filmer och texter som förklarar hur man kan fuska:

Fuskmetod 1

Om du har en grafritande räknare så kan du skriva in svar, formler, tal och spara dom i räknaren. De flesta grafritande räknare har också ett skal, skriv en fusklapp och lägg alt. klistra fast den i skalet.

Fuskmetod 2

Ta två papper. Lägg dom på varandra. Skriv ned dina anteckningar riktigt hårt på pappret med förslagsvis en bläckpenna så det lämnar märken på det undre pappret. Vik sedan ihop det understa pappret och smuggla med det in på provet med valfri favo metod. Väl under plockar du bara fram pappret och låtsas använda det som ett kladdpapper men om man kollar noga kan du se texten du skrev. Om läraren frågar visar du bara upp vad som verkar vara ett tomt papper eller ett kladdpapper med lite fina bilder på.

Fuskmetod 3

Spela in det du behöver och lägg det som en ljud fil i den mobil alt. mp3. Koppla sedan in hörlurarna men istället för att låta dom leda till öronen så tejpar du fast en av de två lurarna längst din arm så att den når upp till handflatan. När du behöver kolla upp något under provet så lutar du bara huvudet mot handen med hörluren i och lyssnar. En långärmad tröja är att rekommendera.

Fuskmetod 4

Om man har en lärare som sätter elever som har missat ett prov ensamma i ett grupprum kan du utnyttja detta eftersom man oftast då gör provet ensam under lektionstid då läraren är upptagen med resten utav klassen. Detta gör det enklare att t.ex. kolla upp svaren i mobilen.

Fuskmetod 5

Om du behöver smuggla in en mobil, mp3 eller liknande till ett prov och inte har coola hemliga fickor så kan du ha på dig dubbelt med kläder. T.ex. mjukisbyxor med shorts under. Du gömmer bara det du behöver i plagget under.En annan bra idé är att gömma skolböcker inne på toaletter eller att ta fram din iphone eller what ever där inne istället för att fumla med kläderna under provet.

Fuskmetod 6

Skriv dina anteckningar på ett bankkort, id-kort eller liknande. Eftersom det är av plast är det enkelt att sudda ut senare.

Fuskmetod 7

Denna kallas klanten. Prata med en kompis som troligtvis kommer klara av provet bra och som är villig att hjälpa till. Be din kompis att på en given signal eller efter en viss tid t.ex. att tappa sitt prov. Sen ”hjälper” du henne/honom att plocka upp provet, medans du gör detta läs snabbt igenom det och försök memorera så mycket som möjligt. Detta kräver att ni kan välja att sitta bredvid varandra.

Annonser

4 thoughts on “Tips

  1. Jonte skriver:

    Tjena! Skitkul med eran sida (eller ”våran”? haha) gött med folk som säger mer som det är än som hur man påstår att skolan är. Mycket är bara tugg och fakta som ska stoppas in, rapas upp och glömmas bort medan alla, inklusive lärarn låtsas att som att det betyder nåt i längden. Mycket suger…

    Fuska bort det som suger. Men man kan också gå mot läroplanen och lära sig mkt intressant. På eget initiativ oftast.

    Mitt bästa studietips är. Tänk mindre ”du”. Gör det tillsammans, träffas i grupp gärna på nån mer allmän plats, bibbla eller fik (av nån anledning brukar man bli mer effektiv/kreativ) gör hemuppgifter och egna arbeten ihop. Det är roligare, man kan göra annat trevligt i ”luckorna”. I det sociala livet, till skillnad från matten är 1+2 inte 3 utan något mera. Solidaritet betyder att vara flera! Man fyller det det andra inte riktigt förstår, snacket bubblar vidare. Nya tankar dyker upp. Sånt som inte kanske har med skolan att göra, utan kanske är ännu viktigare. Läs mellan raderna.

    Vi gjorde ett projektarbete om narkotikapolitik och behandling i Norrköpings kommun. Arbetet blev i stort sett skit, men vi gjorde massa saker där jag lärde mig en hel del, intervjua en tjänsteman, prata med föräldrar till missbrukare, gå på utställning mm för att inte tala om allt skoj vi hade. Jag fick en djupare förståelse för samhället, blev mer ödmjuk för hur polis, straff, behandling, kontroll mm stöter bort o faktiskt förstör många som redan har det galet svårt från födsel o framåt, inte bara ”det är dumt att knarka, skyll dig själv”.

    På lektionerna: var jobbiga, ställ kritiska frågor, fråga klasskamrater ”vad tycker ni?” Jämför deras SåHärÄrDet-monolog med eran verklighet. Är det så? Känner ni er delaktiga i demokratin, vad har jag att säga till om? Vad bestämmer jag, på riktigt? Ta plats. De lektionerna när hela klassrummet diskuterar är oftast roligast! Då blir lärarn också ofta mer engagerad och slutar muttra trött och kanske lär ut på ett vettigt sätt. Eller så har ni gått honom/henne på nerverna, winwin

  2. Sandra skriver:

    Grym sida! Bra initiativ! Kommer lägga upp mina gamla skolarbeten när jag får tillgång till den datorn!

  3. eros skriver:

    Tips till lektionstid –
    intro: kursplanen är upplagd utan intresse av att eleven ska ha förmåga att kontrollera sanningen själv och man har uteslutit från kursplanen sådant man egentligen kunnat kontrollera och detta är en del av uppfostringsteknikerna som används för att fördumma eleverna. Lärarna är ofta okritiskt inställda till sådant de lärt sig på universiteten och detta är ett problem tillsammans med läroplanerna vilket resulterar i att eleverna inte får tränas i resonerande och kritiskt tänkande. När det dyker upp ny kunskap som inte presenterats med någon evidens eller som inte följer av tidigare kunskap som man fått lära sig så kan man göra följande:

    Fråga läraren ”Hur vet du det?”. På kemi- och fysiklektionerna, är frågorna t ex ”Hur ska jag kunna veta att atomerna egentligen existerar?”, ”Hur ska jag veta att formeln för rörelseenergi stämmer?”, ”Hur ska jag kunna kontrollera molvärdet”, ”vilka bevis finns för detta och detta och detta… osv”. Sen kan man ställa frågor som ”Är det inte ett av kärnvärdena i vetenskapen att man redovisar evidensen och sin argumentation just för att alla ska ha möjlighet att kontrollera om det som påstås är sant?”, och varför ska vi inte göra det här på gymnasiet? Detta kan få både lärare och klasskamraterna att tänka efter. Om alla tycker att detta är relevant så finns en liten möjlighet att lektionerna anpassas till en kritisk inställning som gör ämnen mycket mer intressant, åtminstone de naturvetenskapliga.

    Att själv ha en plan över vad man ska göra med det man lär sig när man går på gymnasiet innan man läst färdigt gör också att det känns mycket mer meningsfullt under tiden man läser.

  4. eros skriver:

    Ett annat tips kan vara att gå ihop i klassen och säga att ni vill ha en lektion där läraren går igenom på vilket sätt ni som elever kan ha användning för kunskaperna. Markera att det Inte bara är intressant med svar som ”förberedelse för högre studier”, ”står i kursplanen” etc. utan säg att ni vill att han går igenom konkret hur t ex olika formler kan vara användbara inom intressanta tekniska tillämpningar.

    Om det gäller svenska-ämnet eller so-ämnen så är det i min erfarenhet dock fruktlöst att ställa frågan ”Vad är tanken med att vi ska lära oss detta?” om man vill ha något annat svar än typ ”för att ni ska bli allmänbildade”. Men om man gör det och får det svaret så kan man fråga läraren ”på vilket sätt är det legitimt att tvinga alla egendomslösa att memorera författarna x, y, z och deras verk för att ha möjlighet att söka jobb i framtiden?”. Alltid kul med lärarnas kreativa svar på sådana frågor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: