Skolans roll i samhället

Om du inte gillar att läsa rekommenderar vi denna film. Den förklarar mycket av det vi vill ha sagt på ett bättre sätt.

Skolans roll i samhället

För att kunna förstå skolans roll i samhället och hur den fungerar måste vi jämföra den med resten av samhället och vilken funktion den där fyller. Skolan framställs som en plats att lära sig på, ett ställe att lära sig saker vi kommer behöva senare i livet. Detta är givetvis sant men inte fullt så enkelt och allt vi lär oss kommer vi inte heller att ha användning av när vi blir äldre, för att inte tala om alla de viktiga saker vi inte lär oss. Genom betygssystemet delas människor in efter vilken plats de ska få i samhället. En liten ”duktig” del ska bli företagsledare och fina grejer som det, en liten större del ska göra karriär och få kvalificerade arbeten, den största delen av oss elever blir arbetare, anställda utan speciell status eller förmåner. Skolan har i vårt samhälle tre egentliga syften:

1. Att upprätthålla hur samhället ser ut med fattiga och rika, ledare och styrda.

2. Att skapa lydiga arbetare ( alltså människor som är anställda )

3. Att skapa lydiga medborgare.

Disciplinering

Vad vi lär oss i skolan, hur vår skoldag ser ut spelar egentligen ingen roll eftersom sättet vi lär oss på och förväntas uppföra oss på  är det som är disciplinerande, alltså att ska anpassa oss efter samhället.

Genom betygssystemet och närvaroplikt lär man oss att komma i tid, prestera så mycket som möjligt och inte ifrågasätta auktoriteter och vad vi gör. Helt enkel så lär vi oss att bli de lydiga arbetare och medborgare samhället vill ha. Hur vi lär oss är också uppbyggt på detta sett; alla ska lära sig samma sak på ungefär samma sätt, likt hur alla bilar som kommer ur en fabrik har skapats på samma sätt och är exakt likadana.

När arbetsplatserna förändras förändras också skolan. Nu är det mycket snack om IT och undervisning med datorer eftersom den delen av ekonomin efterfrågar arbetare med dessa färdigheter, vi skräddarsys efter företagens behov, medvetet eller ej. En stark trend just nu är att skolan ska ha olika former av grupparbeten och egna initiativ som projektarbeten eftersom de liknar det arbetslag som finns på en del arbetsplatser. Poängen med  projektarbetena är att få oss att disciplinera oss själva, att ta egna initiativ och ansvar. Eget initiativ och ansvar är i sig inga dåliga grejer men det handlar mer om att vi ska klara av våra arbetsuppgifter och vara lydiga arbetare istället för att vi ska vara självständiga människor.

Skolan fungerar också per automatik så att vi lär oss att det är naturlig hur samhället ser ut nu och att det är det enda möjliga eftersom vi inte får en helhetsbild genom vår basutbildning.

Kamp

De flesta elever accepterar givetvis inte hur skola fungerar och dess försök att forma oss utan gör olika former av motstånd. För att kunna förbättra vår situation och öka kontrollen över vår tid och då också våra liv, använder sig vi elever utav olika kampmetoder som i de flesta fall är enskilda protestaktioner.Viktigt att förstå att vi elever sitter i samma båt och har liknande intressen av att klara av skolan så smärtfritt som möjligt men att alla inte klarar av skolan lika bra och att vi gör bäst i att hjälpa varandra.

Exempel på kampmetoder är fusk och skolk då man bryter mot disciplineringen för att öka kontrollen över sitt liv genom att vägra prestera. Om någon skolkar jävligt mycket är det givetvis inte bra eftersom samhället fungerar så att denna person kommer straffas genom att få det väldigt svårt i framtiden pga. sina val, men att skolka från en dum föreläsning som protest eller att skolka från en lektion eftersom läraren är tråkig och du lär dig bättre själv hemma uppmuntrar vi. Fusk urholkar också betygssystemet och skulle, om väldigt många utövade det, rasera hela betygssystemet eftersom det bygger på att vi måste prestera för att få något i utbyte. Vi behöver inte berätta att alla inte har samma förutsättningar att klara av skolan, få g, mvg, vg osv.  och att fuska kan också hjälpa dessa elever att klara av den orättvisa och tråkiga skolan.

Om det är medvetet motstånd eller ett sätt att säga att man bara inte längre orkar så är att göra motstånd i skolan inget farligt för enskilda skolor eller hela systemet så länge det förs på ett individuellt plan, alltså av ensama människor utan stöd men om det görs tillsammans av elever som stöttar varandra kan vi arbeta för en bättre skola, bygga sammanhållning mellan oss elever, göra vår skoltid lite mindre skittråkig och menlös och kanske någon gång arbeta för ett bättre samhälle.

Texten ovanför är till 80% tagen från en äldre text av SUF Malmö. Kudos till dom!

För dig som gillar att gotta ner dig i teori eller bara vill veta mer rekommenderar vi:

http://direktaktion.se/pdf/DA_nummer/DA_48-49.pdf

http://direktaktion.se/pdf/DA_nummer/DA_44.pdf

http://direktaktion.se/pdf/DA_nummer/DA_20.pdf

samt

Unschooling

Anarchy and education

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: